Golvur finns i många länder och har fått olika uttryck beroende på tradition, material och hantverk. På engelska används begreppen longcase clock och grandfather clock, i Tyskland Standuhr och i Sverige bland annat moraklocka.
Engelska longcase clock, även kallad grandfather clock, kännetecknas ofta av höga träfodral med tydlig möbelkaraktär. Ofta är fodralen rikt dekorerade med lister, pelare, fanér och andra detaljer som knyter an till tidens möbel- och arkitekturtradition. Grandfather clock är den vanligare engelska benämningen på samma grundtyp. Formen har genom historien anpassats till olika stilperioder och estetiken varierar från relativt återhållsamma till rikt dekorerade exemplar.
Tyska Standuhr har genom historien haft många olika uttryck. I de äldre modellerna syns tydligt tidens möbelideal, från barockens kraftiga former och ornamentik till senare, mer återhållsamma uttryck. Under 1800-talet växte den tyska klockindustrin och tillverkningen blev mer industrialiserad, samtidigt som fodral och detaljer kunde anpassas efter olika stilideal.
Den svenska moraklockan utvecklades i trakterna kring Mora och fick ofta en smal och hög träkropp med målad yta. Tillverkningen i Mora utvecklades under slutet av 1700-talet och fortsatte under större delen av 1800-talet.
Golvuren Urbild, Tidvis och Tidlös utgår från den svenska golvurs estetik och har givits ett betydligt mer avskalat samtida uttryck. Trä har ersatts av betong och den enda dekorationen är materialets egen rika karaktär. De har fått stort genomslag i Europa och USA, där intresset för golvurens tradition fortfarande är starkt. Se fler bilder på golvuren på Forsberg Forms hemsida.




