Monthly archive for september2013

I veckan gjordes en omgång med Tidvis golvur klara. Några går iväg och några är för lager. Jag gillar när dom är nygjorda och står i en grupp som individer.

Nytt för denna kull är en något generösare numrering och årsmarkering på sidan av klockstapeln. Den bygger på en ny teknik där färg och etsning ingår. Det är alltid lika roligt när nya tekniker visa sig fungera. Nu fungerar dom ju sällan av sig självt utan det ligger såklart både funderande och tester bakom. Oftast mycket också.

Så här såg numreringen ut tidigare. Den satt då på baksidan av klockan på locket som skyddar urverket.

När ytan etsan av så uppstår en lätt reliefeffekt. Bra.

Man bara måste älska mekaniska urverk. Just nu installerar jag ett i en testklocka samtidigt som jag läser på om europeiska urverk. Jag tittar på tyska, schweiziska och inte minst svenska urverk. I Dalarna finns det en urmakare som fortfarande driver den tillverkning som Christopher Polhem grundade år 1699. De verk som byggdes av Stjärnsunds manufakturverk under på 1700-talet tickar och går  fortfarande. Det är en helt underbar kontrast till den snabba konsumtionsmodell som råder idag. Vänd förresten på en femhundralapp nästa gång du har en i fickan så hittar du Polhem.

En närbild av det tyska urverk som nu är installerat i klockan. Det är ett sjudagarsverk och dras upp en gång i veckan. Jag har själv flera klockor hemma som får dras upp och det händer då och då att man glömmer. Knepet är att göra det tillsammans med en veckorutin och att också göra det till en ritual. Jag kan tycka om tänket att man ändå ger ett föremål man tycker om en minuts omvårdnad i veckan.

Christopher Polhem .

I veckan har det återigen varit fokus på betongbord. Specialmått och Svenssonbordet har samsats med vanliga storlekar. Som vanligt är borden armerade med kraftig klippt fiber.

Som du kan se så sticker en del av fibern upp ur luftytan och den får senare brännas bort. Tack vare inblandningen av fiber kan formarna fyllas till hälften och skivorna får ändå hög hållfasthet. Matbordet Öresund är trycktestat så att vågen på 150 kg slog i botten + lite till så det tål en rejäl dans på skivan för den som har lust.

Skivorna står och bränner och torkar ut i 28 dagar innan det är dags för nästa moment.

Så är då de nya bordsuren klara. Nästan. Jag får skjuta på lanseringen några veckor. Anledningen till det är att jag i sista stund valde att ge de vita uren en vit bottenplatta istället för svart. Det kommer att ge ett finare avslut till klockstapeln och är värt att vänta på. Nya plattor laserskärs och lackeras och sedan är det dags för Fotograf Jörgen Hinder att ta vid.

Både marmorn och diabasen är svenska material och har gett oerhört fina ytor. Nu ska det bli roligt att se hur dom tas emot. Bordsuret kommer att finnas kvar även i det gamla utförandet gjutet med Öresundssand så tre kulörer kommer att finnas.

Locket som skyddar urverket är gjutet i samma material. En insexskruv håller locket på plats.