BLOGG av Johan Forsberg - page 5

Tidvis nederbörd.

tidvis_kanozi-1På balkongen hos Kanozi Arkitekter i Göteborg står sedan drygt ett år tillbaka ett Tidvis golvur och tittar ut över Järntorget. Johan Norén, delägare till Kanozi och jag själv tyckte det var en kul idé att servera tiden till dom som  passerar och råkar lyfta blicken. Samtidigt är det ett test för att se vad urverket går för och hur väl det klarar utomhusmiljö. Då och då får jag frågor om det går att placera klockorna utomhus. För betongens del går det utmärkt och nu vet vi att det fungerar även för urverkets del.

tidvis hos kanozi

Dalslands Konstmuseum.

dalslands_museum-1-2Under veckoslutet var jag i Dalsland med goda vänner och passade då på att besöka skulpturparken på Dalslands Konstmuseum. Museet ligger i vacker natur bland sjöar och med Dalslands kanal precis inpå knuten. År 2002 deltog jag i en utställning i skulpturparken med sex verk och ett av dessa köptes in och står permanent i parken.

dalslands_museum-2Tekniken är betong och tennbly och visades första gången på Stockholms Vårsalong 1998. Under några år arbetade jag med dom här materialen tillsammans och tyckte mycket om att det fanns ett stort inslag av slump både när betongen och blytennet gjöts.

dalslands_museum-3Efter elva år utomhus har det börjat växa mossa på ytan. Vi låter den vara kvar och hoppas att det dröjer innan den breder ut sig alltför mycket. Kan tycka att det faktiskt tillför på en utomhusyta.

dalslands_museum-4

Havsslipad sjösand.

påarpsand-2Det är fortfarande semester och jag tillbringar en del av ledigheten i Halland. För min del går det såklart inte att vandra barfota på en sandstrand utan att tänka på att det är potentiellt gjutmaterial jag får mellan tårna. Bilderna är från stränderna i Påarp och Laxvik. Sanden därifrån är en något grövre fraktion är Öresundssanden som genom åren ingått i många av Forsberg Forms produkter.

påarpsand-3Det fina med sjösand är att den genom årtusenden slipats av havet och gett den en rund fin form. Detta ger en betongblandning som flyter bra . Eftersom de minsta partiklarna (0,063 mm – 0,2 mm) alltid saknas i denna typ av sand så behöver dom tillsättas i form av  annan siktad sand eller kalk. Min vana trogen så tar jag med ett kilo eller två för att kunna göra en testblandning. Vill man använda sig av sjösand i sin produktion så är man hänvisad till sand som pumpats upp ute till havs.

påarpsand-1Nog med nörderi i semestertider – det är dags för ett dopp i havet. Jag hoppas att du har eller får en skön ledighet och snart också får känna sjösand mellan tårna.

Inte riktigt klar. Semester ändå.

golvur_bordsur-1Det närmar sig semester. Det är alltid skönt när allt är avklarat och tidskalkylerna håller men så var det inte riktigt den här gången. Det får bli att färdigställa till hösten och några leveranser får skjutas på. Berörda informerade och visade sig vänligt sinnade. Nu är det avkoppling och sol i svensk sommar. Bordsuren i vagnarna är gjutna med fyra olika recepturer som ger skilda kulörer. Öresundssand som finns på Forsberg Form. Diabas som lanseras till hösten, se tidigare inlägg. Marmor som fortfarande befinner sig på teststadiet, se tidigare inlägg. Slipdamm där vi tar vara på damm från slipade golv, se tidigare inlägg.

golvur_bordsur-3I förgrunden några Bordsur i diabas. Det ska bli roligt att färdigställa och skicka ut dom efter sommaren.

golvur_bordsur-2

Känn dig snygg i midsommar.

trevlig_midsommar-1

trevlig_midsommar-1-3

Kill Scorpion.

pigmentering-rip_kirby-4För några veckor sedan pigmenterade jag Kill Scorpion. Det sista motivet i vårens gjutningar av Rip Kirby. Rip har gömt sig ombord på lyxkryssaren för att göra upp med Senor Scorpion. Även detta motiv gick som följetång i amerikansk dagspress 1963.

pigmentering-rip_kirby-2Topparna i reliefen pigmenteras för att få djupverkan och när färgen torkat så slipas sidorna för att få ett distinkt avslut på kanten.

pigmentering-rip_kirby-3Varje motiv tillverkas i 90 exemplar.

pigmentering-rip_kirby-1

LP-skiva i betong.

LP-skiva_i_betong-2Du som har längtat efter LP-skivan i betong kan äntligen slappna av. Den har faktiskt varit här i några år men jag flyttade ett par golvur i förra veckan och bakom dom hängde några plattor på väggen. Skivorna går såklart utmärkt att spela men ljudkvaliten lämnar en del att önska. Låg bas, hög diskant och en del knaster. Man använder inte heller det nyaste stiftet.

LP-skiva_i_betong-1Skivorna togs fram i ett sammanhang när vi utvecklade en betong och ville visa på vad som gick att uppnå med blandningen. Projektet gjordes tillsammans med Staffan på Ass Savers som arbetade på Forsberg Form i några år.

Man ska inte klaga men…

golvur_i_betong_slipas-2…att slipa baksidorna på tolv stycken Tidvis golvur toppar inte direkt listan över favoritsysslor. Vi använder fyra olika slags diamantrondeller och slipkloss för att få baksidan slät och rätt radie på kanterna. Med bra diamant och rätt varvtal på maskinerna behöver man inte lägga mycket mer tryck på ytan än när man brer en smörgås. Samtliga Tidvis är nu med andra ord redo för momentet etsning vilket vi gör för att frilägga sanden och få en tålig och livfull yta. Sanden i Tidvis är Baskarpssand och Kross från Tagene.

golvur_i_betong_slipas-1Att man får stå utomhus omgiven av sommar väger upp och ger arbetsmomentet några extra +++.

Svarta bordsur.

bordsur_i_diabas-1Bordsuret i Diabas har smygsläppts via bloggen och vi gjuter för fullt. Den svarta ballasten mot den infärgade pastan ger ett fint möte. Sista gjutningen för nu med Diabas. Imorgon gäller Marmorkross, spännande. Shimsplåtarna mellan bordsramen och skivan används för att justera den sista millimetern i våg. Ett bord som alltid är i våg gillas.

bordsur_i_diabas-2Gjutning ett och två av åtta denna gång. Det du ser är baksidan av klockan med hål för urverket.

bordsur_i_diabas-3Här gjuter vi locken som döljer urverket. Med ett hål i mitten av locket skruvas det fast i urverket.

bordsur_i_diabas-4

Himmelsk vit marmor.

bordsur_i_vit_marmor-4Titta här. Svensk vit marmor. Det är material det. Marmorn anlände i fem olika fraktioner. Ett recept snickrades till av de två minsta och på det en provblandning. Dagen efter slipade jag fram stenen på provgjutningen och resultatet var tilltalande. I nästa vecka gjuter vi bordsuren i marmor för att se hur receptet uppför sig i våra formar. Mer om det snart.

bordsur_i_vit_marmor-1Till varje fraktion marmor och all annan ballast finns en siktkurva som noggrant berättar hur mycket av varje storlek fraktionen innehåller. Stenstorleken i en siktkurva är från 0,063 mm och upp till 12 mm i jämna steg. Siktkurvan är första steget i receptframtagning och ligger till grund för allt som gjuts.

bordsur_i_vit_marmor-3Marmor bildas genom att kalksten utsätts för höga tryck och temperaturer och därmed ändras bergartens kemiska sammansättning och kristallstruktur. Från sedimentär till kristallin. Ren marmor är vit men föroreningar av olika slag är vanliga och ger inslag av olika färger som du ser på bilden. I en hel marmorskiva skulle det ge ett flammigt mönster och är det vi kallar marmorering.

bordsur_i_vit_marmor-2

Page 5 of 8 ← First ... 3 4 5 6 7 ... Last →